Så var det dags för julbak. Jag som inte bakat på massor av år men ett försök var det väl värt i alla fall.

Bagaren sa på TV4 att man skulle låta smöret stå framme över natten så att det blev liksom ”tryckvänligt”. Smör, sa han, jag tog Bregott och ni förstår…tryckvänligt, nej, rinnande nästan. Det såg inte så fräscht ut men ok, det här var ju ett försök, ingen skulle ju egentligen behöva smaka bullarna, förresten behövde jag ju inte tala om hur det gick till utan bara hålla god min.

OK i med jästen och lite salt. En härlig röra. Nästan som Tutti-Frutti-sången jag sjöng med 6-åringarna, fast det handlade ju om frukter förstås. Vidare till degen. Mjölk. Räckte med en halv liter, 37- gradig förstås. Det kom jag i alla fall ihåg och så i med mjölet…fasen, glömde saffran, duttade i ett paket fastän degen var halvklar. Den började gulna och jag spädde på med resten mjöl. En härlig känsla det där kletet på fingrarna som släpper mer och mer ju fastare degen blir.

Dags för jäsning och när jag ännu var på gång så var det väl lika bra att ta fram pepparkaksdegen.

Hade för avsikt att göra tre hjärtan i olika storlekar och hänga dem under och ovanför varandra med kristyr på. Hur var det nu, en del socker och tre delar vatten, nej tvärtom var det säkert. OK, började kavla ut den färdigköpta degen, för där gick gränsen, orkade verkligen inte göra egen deg. Det såg ganska bra ut, gjorde dem ganska tjocka eftersom de skulle hänga i fönstret. Kanske jag t o m skulle lyckas. Stod och nynnade på den trevliga Pepparkaksvisan från Klas Klättermus:

 

När som pepparkakebagarn bakar pepparkakor tar han

Ner från skåpet största grytan och ett kilo margarin

Det ska smältas inte brynas och när bubblor börjar synas

Ska man blanda margarinet med ett kilo ljust farin

Uti grytan margarinet rörs tillsammans med farinet

Åtta äggulor och sedan drygt ett kilo vetemjöl

Sist en tesked peppar strör man ner i grytan och så rör man

Sedan hälles hela degen på ett bakbord utan söl

Nu var det dags att rulla bullarna, snirkliga som bara den, lite större och lite mindre. Degen kändes helt ok och jag fick ihop 25 st fördelat på två plåtar, har förresten bara två plåtar. Satte ofrivilligt på russin fast jag vet att de kommer att plockas av och så jäsa en liten stund till. Pepparkakorna låg och vilade på ett smörpapper så länge. Nu det roligaste, att måla dem med ägg. Man skulle blanda ut det med vatten och måla efteråt sa de på TV men jag ville måla nu. Sen! Baka, baka, liten kaka, swisch in i ugnen!!! 250 grader…Hoppas inte telefonen ringer så att jag glömmer bullarna. Precis vad den gjorde…aj fasen, lite för länge inne i ugnen men det doftade härligt. Nästa plåt in. Ingen telefon. Hann få ut dem i tid. Klara! Mitt första bak på 25 år! Grattis morsan! De torra fick jag ge till fåglarna men resten var helt ok att bjuda på.

Nu blev det spännande att se hur det skulle gå för pepparkakorna. Svårt. De var ju ganska tjocka men

När det började dofta gott så tog jag ut dem, ett gammalt knep som man lär sig när man skött hushållet i många år. Kanske lite bräckliga men de höll ihop. Skulle jag strunta i kristyren? Rörde ihop lite grand citron i också för stabiliseringen, GOD JUL i fina bokstäver och så var de också klara.

Vilken bra bakdag, en härlig självkänsla att nästan ha klarat av att göra både lussebullar och pepparkakor. Kanske t o m ska ha ett litet kaffekalas på Lucia imorgon.

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *